Skrivet 31 mars, 2022. Detta krav från sjuksköterskestudenter sammanfattar många av problemen med arbetsmiljön för vårdpersonal. Läs artikeln här.

Att det ens krävs ett upprop för att säkerställa en introduktion till ett arbete där man ansvarar för patientsäkerheten dagligen visar på vidden av problemet. Vi ställer oss helt bakom våra kollegor i deras krav och hoppas att deras initiativ kan spridas nationellt.

Studenterna i artikeln är förebilder. Vi önskar att läkarstudenter skulle kunna göra samma sak, men de har en mer utsatt situation eftersom de måste få AT för att i sin tur få sin legitimation. Den underläkarfällan omöjliggör liknande krav utan tydligt stöd från facket och kollegor. Detta utnyttjar arbetsgivarna. Genom att anställa vikarierande underläkare utan anställningstrygghet får de en jämförelsevis billig arbetskraft som inte vågar protestera diskriminering eller orimlig arbetsbelastning.

De orimliga arbetsförhållandena ökar risken för utbrändhet (ett annat sätt att beskriva exploatering av arbetstagare) och psykisk ohälsa. Självmordsfrekvensen bland läkare – särskilt kvinnliga – har länge varit högre än för befolkningen i stort. I Europa har det blivit bättre, men det saknas svenska data för att se om suicid bland läkare har minskat även här. En svensk studie från 2009 visade att kvinnliga läkare som haft suicidtankar oftare hade mött nedvärderande kommentarer och trakasserier, medan de som hade arbetsplatser där svåra och stressfyllda situationer regelbundet diskuterades mådde bättre.

Ett centrum för klinisk forskning och specialinriktad psykiatrisk vård för vårdpersonal gick förlorat när Ersta psykiatri lades ned av Region Stockholm för några år sedan.

Vi i Läkare mot rasism ser hur åtgärder för att stötta läkarstudenter och läkare uteblir från universiteten, arbetsgivarna och facket. Det gör oss djupt oroade, framför allt för vår yrkeskårs hälsa och för framtidens vård.