Men istället för att fokusera på enbart vad vi gjort det senaste året, vill vi lyfta det arbete som gjorts av aktivister långt före oss och allt det de har gjort och fortsätter åstadkomma. Deras arbete har skapat förutsättningarna för att Läkare mot rasism har kunnat startas och gett oss momentum. Utan dem hade vi inte nått denna punkt i samhällsdebatten där rasism i vården diskuteras öppet. Att centrera oss själva i denna kamp är en del av den whyte supremacy culture som vi vill motarbeta.

Även uppropet mot rasism i vården i Expressen, våren 2021, som över 1000 läkarstudenter och läkare signerade var en reaktion på fallet Lex Moses (benämns av media som “kulturell svimning”). Detta var endast möjligt efter lång tids arbete av anhöriga till den avlidne unge mannen, och BIPOC vårdpersonal som stöttade dem. Uppropet föddes ur sorgen för att hans liv hade släckts samt ur vetskapen om alla vittnesmål om patienter som dött eller fått en vårdskada pga rasism och aldrig fått upprättelse eller massmedial uppmärksamhet.

Det som syns och lyfts fram idag är enstaka individuella berättelser som ignorerar de strukturella problemen och ställer omöjligt höga beviskrav på den utsatte, meningslösa jämlikhetspolicys, myndigheter och företags uttalande om “nolltolerans mot diskriminering”, och kosmetiska åtgärder.

Just Västra Götalandsregionen där fallet Lex Moses inträffade är ett utmärkt exempel på det. När vi och många andra aktivister avkrävde dem åtgärder avseende rasismen i deras sjukvård som krävt många liv (se tidigare inlägg), hänvisade de till en hemsida med titeln “Jämlik vård” där det bland annat finns ett “normspel” och material för att öka s.k. “kulturell medvetenhet”. Detta anser de är tillräckligt, medan svarta personer dör på grund av rasistiska bedömningar i deras region. Alla regioner har liknande dokument som ska reglera arbetet mot diskriminering, men likväl får vi kontinuerligt höra om fall av rasism i vården från hela landet och inga åtgärder vidtas.

De som har drivit förändringar i tidsandan och som är fortsatt centrala i kampen är alla sanningssägare och rättvisekämpar vars röster fortfarande tystas eller ignoreras. Människor som trots sin egna utsatthet och risk för repressalier i många år arbetat målmedvetet för ökad patientsäkerhet, utbildning om rasism i sjukvården och vårdutbildningar för att motverka rasistiska strukturer. Några exempel på sådant arbete som vi känner till finns bland annat i Lund, Malmö, Göteborg, Växjö, Stockholm, Karlstad, Uppsala, Gävle och Umeå. Mycket aktivism bedrivs utan s.k. “nyhetsvärde”. Många av dessa berättelser når aldrig nationell media och kommer inte till allmänhetens kännedom, och ytterligare berättelser om kampen har gått förlorade.

Några få visselblåsare blir kända och ännu färre erkända för deras arbete, men deras liv förstörs ändå. De institutioner vars missförhållanden de larmat om fortsätter utöva repressalier mot dem och fortsätter med oegentligheter. Ett tydligt exempel på det är visselblåsarna som larmade om Macchiariniskandalen där både Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset än idag fortsätter utöva repressalier mot dem och ingen strukturell förändring har påbörjats. Exakt samma mekanismer används mot BIPOC som larmar med ännu större konsekvenser.

Lagen om visselblåsarskydd har ingen effekt om den inte används och IVO som institution skyddar inte patienterna – även vid vårdskador som leder till död lämnar de som mest “rekommendationer” till verksamheten där det ägt rum, utan att följa upp om de genomförs eller efterlevs.

We’re standing on the shoulders of those who came before us.

Utan allt gräsrotsarbete – ingen meningsfull antirasism. Vårt arbete hade inte varit möjligt utan alla antirasistiska föregångare och syskon i kampen. Vi vill arbeta med alla aktivister, vårdarbetare och sanningssägare runtom i landet. Kan vi amplifiera era röster? Kan vi samarbeta? Tipsa oss om vilka vi ska prata med!

Bara tillsammans kan vi utmana de starka maktstrukturerna i Sverige och skapa varaktig förändring.

#läkaremotrasism #jämlikvårdbipoc #jamlikvardbipoc #vemsvård #Lexmoses #antirasism #ivo #karolinskasjukhuset #karolinskainstitutet #västragötalandsregionen #vgr #rasismivården#visselblåsare #whistleblower #Macchiarini