Hanne Kjöller skrev den 26/6 2021 en krönika i Dagens Nyheter med titeln “Den som inte kan prata med läkaren får finna sig i sämre vård”. Vi och många inom vården reagerade med bestörtning på den unkna människosynen och den totala brist på kunskap om vilka skyldigheter vi vårdpersonal har enligt patientlagen. DN ville inte ta emot någon replik och vi kan ju bara undra varför de väljer att publicera en sådan text och sen lägger locket på mot den reaktion den leder till.

Läs texten nedan, eller via länken.

Dagens Nyheter publicerade 26 juni en ledare av sjuksköterskan Hanne Kjöller, med
rubriken ”Den som inte kan prata med läkaren får finna sig i sämre vård”.
Vi i Läkare mot rasism förvånades över textens osakliga innehåll, där både falska
motsatsförhållanden, anekdotisk bevisföring och dehumaniserande språk förekommer.
Bland annat skriver Kjöller om att hon ”hört” att någon velat vill bli sjukskrivna för att slippa
delta i svenskundervisning, att alternativet till att migranter lär sig perfekt svenska är att
vårdpersonal lär sig 200 språk, och att det bland migranter finns familjer där man är ”nöjd
med att kvinnan (på grund av bristande språkkunskaper) inte är anställningsbar”.
Vi som yrkesverksamma läkare är djupt bekymrade över Hanne Kjöllers dehumaniserande
inställning till patienterna. Hon lägger över vårdens ansvar för brister i organisationen på de
allra mest sårbara individerna.
I ledaren misskrediterar Kjöller människor med begränsade kunskaper i svenska, genom att
med anekdotisk bevisföring måla upp rasistiska nidbilder av dem som lata och
bidragsfuskande. Vi ser med oro på att hon använder ordet “kryllar” när hon beskriver
förekomsten av utlandsfödda läkare på svenska sjukhus – ett ord som för tankarna till
insekter, inte människor.
Hanne Kjöller konstruerar i sin ledare ett falskt motsatsförhållande: Antingen lär sig alla
migranter i Sverige svenska inom en tid som hon tycker är rimlig, eller så lär sig
vårdpersonalen över 200 språk. Vi i Läkare Mot Rasism menar att det rimliga och humana
alternativet är ett belysande av rasistiska strukturer inom vården, konstruktivt
förbättringsarbete och identifiering av faktorer som bidrar till ojämlikheten – allt för att vi
tillsammans ska kunna följa hälso- och sjukvårdslagen och ge alla våra patienter en god och
säker vård.
Utöver det etiskt tvivelaktiga med Kjöllers ståndpunkt att patienter med begränsade
svenskkunskaper får finna sig i sämre vård, och i förlängningen riskera ökat lidande och att
dö i förtid, vill vi även framhålla det juridiskt felaktiga med en sådan inställning. I hälso- och
sjukvårdslagens tredje kapitel, första paragrafen, står tydligt att ” Målet med hälso- och
sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” Det står
därutöver att ” Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska
ges företräde till vården” (4).
Enligt patientlagen har alla patienter rätt att få information om sin vård och ”informationen
ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra
individuella förutsättningar” (5). Detta innebär i förlängningen att om tolkbehov finns för att
vårdgivare och vårdtagare inte talar samma språk, är det hälso-och sjukvårdens skyldighet
att erbjuda detta. Det är alltså vårdpersonalen som är tolkanvändare, inte patienterna!

Statistik och fakta lyser med sin frånvaro i ledaren. Hanne Kjöller måste ha missat de många
artiklar som publicerats de senaste åren om hur förebyggande vård minskar vårdkostnader
drastiskt (1, 2, 3). Att patienten förstår sin vård och behandling ökar sannolikheten för att hen
kommer att medverka till nödvändig vård och minskar risken för återinsjuknande eller
försämring.
I den statliga utredningen ”Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i
talade språk” från 2018, beskrivs tydligt de samhällsekonomiska vinsterna av god tolkning –
bland annat en ökad effektivitet i myndigheters och samhällsaktörers möten med enskilda
inom hälso- och sjukvård. I utredningen står att ”Minskade risker och förbättrad funktionalitet
leder direkt eller indirekt till kostnadsbesparingar för offentlig verksamhet, civilsamhälle,
företag och individer” (6).
Etiskt, juridiskt och ekonomiskt har Hanne Kjöller fel i sin ledare. Vi i Läkare Mot Rasism ser
med stor sorg på att hennes dehumaniserande och odemokratiska argument publiceras i en
stor svensk dagstidning. Mänskliga rättigheter kan inte villkoras. I Sverige har alla människor
rätt till en god och säker vård och det är vårt uppdrag som vårdpersonal att säkerställa det.

Läkare Mot Rasism, www.lakaremotrasism.se

Referenser
1.https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sjukvard/forebyggande-
diabetesvard-kan-spara-miljarder/

2. https://sverigesradio.se/artikel/5497970
3. Har vi råd att inte arbeta förebyggande? Hälsoekonomiska analyser som
   prioriteringsunderlag Inna Feldman, Pia Johansson, Lars Hagberg, Kjell Ola Engman
4. Hälso- och sjukvårdslag 2017:30, 3 kap 1 §
5. Patientlag (2014:821), 3 kap, 6 §
6. Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk, SOU 2018:83,
   kap 14.1.4, s 597 (https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-
   utredningar/2018/12/sou-201883/)